Äntligen är de här. Bilderna från Kaliningradresan ligger på nätet!
Klicka in på mitt http://picasaweb.google.com/marcusharlid för att titta på dem!
Enjoy

Zucram

Dagen började precis som dagen innan, med att vi åkte och åt lunch med Philip. Den här gången åkte vi till ett mera "amerikanskt" ställe som serverade lite blandad mat. Jag åt stek med grönsaker, fast grönsakerna kom 10 minuter efter steken, för de var tvungna att plantera dem först eller nått.
Efter detta började promenaddagen för mig och Simon. Som vi gick! Vi måste ha gått flera mil eller någon för vi gick i säkert 4 olika shoppingcenters och det var en massa gående där emellan.
Nåväl, vid 5 tiden kom våra trötta ben fram till det Svenska konsulatet och efter en liten stund, när Philip slutat för dagen, började kvällens äventyr.
Vi hade bestämt oss för att åka över till gränslandet Litauen och se hur det ser ut där. Men innan vi kom dit stannade vi något som kallas för näset (fråga inte på vilket språk!). Näset kan best beskrivas som en landremsa mellan en insjö och Östersjön. Det konstiga med det är att det bildats enorma sanddynor på båda sidorna trots att det hela egentligen är skog fram till vattnet. Det kan alltså bäst beskrivas som en blandning av Kazui Sand Dunes, utanför Eilat(för er som varit där)+ valfri sandstrand + valfri grön blomstrande skog, visst är bilden glasklar!
I alla fall, efter en hel del fotografering åkte vi i alla fall över gränsen till Litauen. Återigen passerade vi alla andra bilar och tog oss igenom utan större bekymmer.
Väl över märkte man direkt skillnaden. Vägarna var plötsligt körbara igen, husen var nybyggda och människor pratade engelska. Visserligen är Nida, den litauiska gränsbyn, en lite finare by men ändå.
I Nida avnötjs en mycket god trerättersmiddag bestående av toast med rysk kaviar till förrätt, kalv marinerad i plommon och öl till varmrätt och banan med chokladsås och nötter till efterrätt. Allt till det extrema priset av, håll i er nu, 250 kronor!
Väll hemma igen, en och en halvtimma senare, var det dags att gå ut och klubba igen. För att inte dra ut på det hela så kan jag sammanfatta med att kvällen var trevlig men fru fortuna inte log mot mig.

Efter 4 timmars sömn, vaknade jag imorse vid halv 10 för att gå upp och titta på millitärparaden.
I dag är nämligen segerdagen, en dag då Ryssland firar att de vann andra världskriget över nazi-Tyskland. Detta firas med pompa och stått och en stor militärparad (den är ännu större i Moskva) där både tanks och större missiler finns representerade. Vi hade hyfsade platser så jag kunde knäppa en hel del bra foton, om jag orkar kanske jag lägger upp dem här senare.
Efter paraden åt vi lunch med två av Philips arbetskamrater, bland annat självaste Generalkonsuln själv och sen var det en rask promenad hem för att krypa in i sängen igen. Man va ju lite lätt trött efter gårdagen.

Nu såhär vid 5 snåret på eftermiddagen börjar man sakta återhämta sig men är lite orolig för vad kvällens aktiviteter ska bjuda på. Vi ska först äta på en rysk restaurang med typisk rysk mat och sen är det utgång igen som gäller. Jaja, det är väll bara att dyka huvudförst i och hoppas på det bästa, än så länge har det ju gått bra!

Go kväll.
Marcus

Efter en lugn och trevlig natt vaknade jag till tonerna av ljuv musik? ja eller rättare sagt av att Simon sa att det var dags att gå upp, nästan samma sak. En dryghalvtimma senare kom Herr Konsulatanställd, iförd skjorta och manchesterbyxor (som den buisness meann han är), och hämtade oss för att gå och äta lunch. Ja pappa, det stämmer, jag åt ingen frukost idag, förlåt, jag vet att frukost är dagens viktigaste mål men lunchen fick bli min frukost.
Anyways, japansk mat Kaliningradstyle stod på menyn. Utan för den asiatiska restaurangen träffade vi några av Philips vänner från det Litauiska konsulatet. Vi delade bord alla 6 och åt en intressant lunch bestående av (för min del) 6 rullar med lax, en konstig sallad med ?kycklingkötbullar?(de såg mer ut som konstiga kneidlach), Lax/kyckling-soppa, och kyckling med nudlar. Till detta dracks äppeljuice. Smakade helt okej.

Efter lunchen skulle Philip tillbaka till jobbet så han släppte mig och Simon vid köpcentret Europa. Där inne hittade jag en fin lite vintage-aktig t-shirt med Super Mario motiv och Simon ett par nya fin-skor.
Efter en promenad i närheten kom Philip och hämtade oss för att ta oss till Konsulatet där vi skulle delta i det, vad jag antog vara, veckoliga personal fikat. Mycket trevlig. Ett glas vin och två tårtbitar senare och färden bar av hemåt.

Kvällen spenderades med hemmagjord caesarsallad och film/serier. All in all en mycket trevlig dag. Imorgon väntar en ny spännande dag.

Marcus

P.S. Ett intressant fakta om Kaliningrads trafik är att när bilar krockat med varandra får man inte flytta på dem fören polisen kommer. Detta tillsammans med det taskiga bilföreriet folk har här leder till att man titt som tätt ser två bilar mitt i en stor korsning eller liknande, vilket resulterar i trafikstockning och andra otrevligheter. Men vi visste redan att ryssarna var tokiga. Ta bara det faktum att de river lite i kvittona för att visa att varan är betald(!).
D.S.