En Vecka Senare!
Dagens inlägg kommer att se lite annorlunda ut. Istället för att jag ska berätta om vad som händ idag tänkte jag att jag skulle "intervjua" en av deltagarna och se hur hon eller han upplevt den första veckan. För i dag är det precis en vecka sen vi kom hit.
Men först bara ett snabbt referat om dagen. Idag var vi först på Högsta Domstolen och fick en guidad visning där vi bland annat fick se en pågående rättegång. Efter det åkte vi till Menachem Beggin museet och fick en inblick i en av Israels premiärministrars liv.
Nästa sak på schemat var Beit Gouvrin, arkeologiska utgrävningar. Kvällen avslutades med Koteltunnlarna.
På bussen på väg till koteltunnlarna satte jag mig bredvid Jessica Svensson. Jag tänkte att jag behöver någon som kan prata mycket för mitt lilla projekt. Jessica var den perfekta kandidaten.
Jag frågade henne vad hon tyckte om veckan som gått och hon svarade att den hade varit bra och att det är kul att alla är tillsammans. Hon tycker gruppen har en bra sammanhållning och att det är bra.
Vi fortsatte prata och jag frågade vilka utflykter hon tyckte mest om. Jag fick ett ganska väntat svar. Kotel. Jessica berättade om hur hon i Sverige in kände sig särskilt judisk eller att hon inte tillhörde något men när hon kom till Kotel kände hon sig som hemma.
Beit Gouvrin (dagens utflykt) var en annan utflykt som Jessica gillade. Att vara först på plats och hitta 2500 år gamla föremål var en häftig känsla.
Vårt samtal gick vidare och vi pratade om Yom Yerushalayim och hur hon känt adrenalinet flöda under den kvällen. En oförglömlig kväll. Jessica berättade också om hur hon såg fram emot öknen och Masada men var samtidigt lite orolig för hur hon skulle orka med allting. Det är ett snabbt tempo på resan och man är konstant trött.
Sakta men säkert flöt vårt samtal in på andra saker medan bussen rullade vidare i Jerusalemkvällen och vi kom in på ämnen som bilförare och kinesisk kommunism. Jag vet inte hur vi kom in på de ämnena men en annan sak vet jag: Jessica verkar stortrivas på Deshe och detsamma gäller även för de andra deltagarna.
Så där har ni det. Tankar om resan från en av deltagarna. Kanske blir det flera sådana här inlägg om folk vi? kanske får ni bara höra mina tankar i fortsättningen. Vem vet.
God Natt
Zucram
Hej Marcus
Jättetrevligt upplägg. Med intervjun.
Min Stephanie ringde idag och pratade länge. Hon var helt salig. Det fanns inte ord. Det händer enormt mycket och det ena är bättre än det andra. Men mamma - Kotel - det var stort. Även om jag varit här förr så blev det en enorm känsla och alla tjejer grät, sa hon.
Davids tunnlar var en annan häftig upplevelse och att det var så fin sammanhållning i gruppen.
Tack för att ni tar hand om våra ungdomar så fint - och för din härliga blogg.
Daisy